Min älskade fantastiska Zorro

För snart 6 år sedan åkte jag och ungarna för att "titta" på några blandis valpar som en arbetskamrat hade. Det var 4 hanar och 1 tik. Ojojoj jag smälte direkt för dessa små svarta ulltussar. Och speciellt en av hanarna. Det bara sa klick direkt. Honom skulle jag ha......Och det var då Zorro. Jag ångrar inte en sekund på att det blev denna supergoa, fantastiska kille.

Vi gick lite kurser nere på klubben. Ganska fort så fastnade jag för lydnaden. Hade aldrig provat detta innan. Hade haft två små tibetansk spaniel, men med dom gjorde jag typ inget, mer än att ställa ut. Inget lydnad mm. Så detta med lydnad var något helt nytt för mig.

Vi gick en tävlingskurs och det gick väldans bra. Jag satte upp ganska höga mål från början. Vi skulle först upp till eliten och sedan skulle vi försöka kvala in till lydnads SM! Och det gjorde vi :) Nu har vi varit med i 2 år,himla kul. Det som sporrade mig lite extra var att jag ibland fick höra att man kan inte kvala in till SM med en blandis!!! Jodå visst kan man, om man ger sig sjutton på att komma dit så går det......och en fördel oxå är att man är en träningsnarkoman ;)

Tyvärr har Zorro fått kraftig atros i höger framben vilket för tillfället gör att han äter medicin och vi tränar bara lite för skojs skull. Jag hoppas förstås att vi kommer ut på tävlingsbanan snart igen.....